Marie-Louice

SKRIVA DEBATTARTIKEL

Syftet med att skriva en debattartikel är att övertyga läsaren om någonting du tycker. En debattartikel är en argumenterande text. Man talar om vad man tycker och man försöker få andra att tycka likadant. Det räcker inte att bara komma med en åsikt för att övertyga någon, utan du måste även ge argument som förklarar varför du tycker som du gör.

FÖRBEREDELSE

• Tänk ut ett ämne inom området Dialekter som du kan argumentera för eller mot.

• Skriv upp 3-5 argument som ska övertyga läsaren att din åsikt är rätt.

• Läs debattartikeln Så får vi stopp på ungdomsfyllan på sidorna 72-73 i Fixa Texten! 2. Detta ska du göra för att bli inspirerad och även för att se hur en debattartikel är skriven.

INNEHÅLL

RUBRIK

I rubriken presenterar du din tes (åsikt). Det ska vara lätt för läsaren att förstå vad din debattartikel handlar om och vad du tycker.

INLEDNING

Debattartikel inleds med din tes. Läsaren får direkt veta din åsikt och vad artikel ska handla om. I tesen förklarar du din ståndpunkt i frågan du valt att skriva om. Det är huvudsyftet till hela din debattartikel och du kommer att ägna hela texten åt att övertyga läsaren att du har rätt.

För att väcka läsarens intresse kan du skriva din tes som ett utrop eller en fråga som du upprepar eller svarar på i slutet av din artikel.

ARGUMENT FÖR

Nu har du förklarat din ståndpunkt, nu ska du bevisa att du har rätt! Detta gör du genom att lista dina argument, eller anledningar till varför du tycker som du gör.

Argument kan delas in i olika grupper:

Känsloargument – baserade på dina egna känslor och tankar. Känsloargument är väldigt personliga och starka. Målet med känsloargument är att väcka läsarens känslor.

Sakargument – baserade på ren fakta. Sakargumenten är objektiva, tydliga och samtidigt väldigt övertygande för läsaren.

Majoritetsargument – baserade på vad majoriteten vill.  Här försöker du säga att de flesta tycker som du, och att det är mest demokratiskt att göra som majoriteten vill.

För att övertyga läsaren på bästa sätt måste din debattartikel innehålla både känsloargument och sakargument. Känsloargumenten får din åsikt att låta passionerad medan sakargumenten ger konkreta anledningar till varför du tycker som du gör till läsaren. För att övertyga läsaren på bästa sätt ska du använda båda typer av argument!

Samtidigt är det viktigt att endast välja ut de argument som är mest övertygande och skriva mer om dessa. Genom att välja få men bra argument gör du din text tydligare och ger dina argument större betydelse.

Varje gång du har listat ett argument är det bra om du knyter det till din tes. Detta är viktigt för att ständigt påminna läsaren om din ståndpunkt.

Tänk på att ta med dina egna upplevelser när du argumenterar! Skriver du en debattartikel om global uppvärmning kan en upplevelse innebära att du åkt skidor i Åre ända sen du var liten, men att snöperioden blivit kortare för varje år, till exempel. Du kan använda egna upplevelser i både sak- och känsloargument; effekten blir att argumentet blir mycket tydligare och mer trovärdigt.

MOTARGUMENT

En riktigt bra debattör tänker inte endast på sig själv, utan även på sina motståndare! Detta gör man genom att ta med motargument, eller anledningar till varför man inte ska tycka som du själv gör. Detta får din debattartikel att se väldigt genomtänkt ut, vilket också gör den mer pålitlig.

Syftet med att ta med motståndares åsikter, för dig som författare, är att tydligt visa att de inte stämmer. För att lyckas med detta måste du välja motståndarsidans bästa argument och plocka isär det och besegra det med hjälp av egna argument.

Den gyllene regeln säger att sakargument ska besvaras med sakargument, och på samma sätt ska ett känsloargument besvaras med känsloargument.

STRUKTUR                                                                                                                                         Din debattartikel blir tydlig om du presenterar ett argument i taget. Skriv därför varje argument i ett nytt stycke.

AVSLUTNING

I slutet ska läsaren få en överblick. Sammanfatta det viktigaste och framförallt, upprepa ditt starkaste argument!

Sista stycket i din debattartikel ska innehålla ett övertygande svar på din tes. Ibland kan det vara effektfullt att resonera kring konsekvenserna om man inte gör som du tycker. Syftet med detta är att ge argumentationen en ordentlig slutkläm och övertyga läsaren en gång för alla.

Bäst effekt uppnår man genom att avsluta starkt och självsäkert; av den anledningen måste du tänka på att vara kortfattad. Precis som med antalet argument du har med i artikeln, blir avslutningen mer kraftfull om den är kort och tydlig.

TIPS FÖR ATT FÅ DIN DEBATTARTIKEL RIKTIGT BRA!

• Hänvisa till källor om det går! Med källhänvisning blir ditt argument mycket viktigare och mer trovärdigt. Föreställ dig ett argument som hänvisar till Fredrik Lindström eller Språkrådet; det får ditt argument (och åsikt) att framstå som mer korrekt eftersom det kommer från allmänt respekterade personer.

• Var inte rädd för att provocera läsaren! Genom att provocera läsaren når du verkligen fram till honom eller henne. Resultatet blir att din text kommer att läsas med större uppmärksamhet och nyfikenhet. Frågor(?)och utrop(!) är utmärkta sätt för att nå ut till läsaren och samtidigt provocera. Inled din debattartikel med en fråga för att sen svara på den med ett utrop i slutet.

CHECKLISTA

När du börjar känna dig färdig kan du kontrollera att din debattartikel innehåller följande:

·         Tes – Är din tes klar, tydlig och i början av din text?

·         Argument – Har du listat dina bästa argument?

·         Motargument Tänker du på de som inte tycker som du?

·         Avslutning Har du sammanfattat det viktigaste? Har du avslutat med ett övertygande svar på din tes?

·         Längd 3500-4000 tecken, mellanslag inräknat.

Arbetsgång- Debattartikel om dialekter

1.      Genomgång av styrdokumenten

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

2.      Läsa några olika debattartiklar

Så får vi stopp på ungdomsfyllan (Fixa texten! 2, s.72-73)

Kravmärkt mat i skolmatsalen, tack! (Reparationskurs Skriva, s.187)

Ungas hälsa går att påverka (Svenska Direkt 8, s. 18-19)

Lösviktsgodis – ett hot mot vår hälsa (Svenska Direkt 8, s.12-14)

3.      Titta på genretypiska drag.

Reparationskurs Skriva, s.186-187.

Svenska Direkt 8, s.11, 24-29.

4.      Dialekter

Svenska Direkt 8, s. 402-413, 426-437.

Svenska Dialektmysterier. Avsnitten finns på YouTube.

5.      Intervjua släktingar

Attityder och inställningar till dialekter. Redovisa för hela klassen.

6.      Lista åsikter

Gemensamt i klassen lista olika åsikter om dialekter.

7.      Lista argument

Välja ut några argument som varje grupp arbetar med. Lista både för- och motargument. Redovisa för hela klassen.

8.      Gå igenom hur man skriver en debattartikel

Gemensam genomgång hur man skriver en debattartikel.

9.      Snabbskriva

Välja en åsikt som man sedan snabbskriver om i 5-10 minuter.

10.  Diskutera i grupper

Läser upp för varandra i gruppen och diskuterar argument.

11.  Skriva utkast

Eleverna skriver ett första utkast.

12.  Kamratrespons

Lämnar respons efter schemat.

13.  Bearbetning

Eleverna bearbetar texterna.